MILJÖ

Arbetsmiljö och miljöpåverkan vid bagkompostering

ARBETSMILJÖ

Bioaerosoler

Innehåll

  1. 1 MILJÖ
    1. 1.1 Arbetsmiljö och miljöpåverkan vid bagkompostering
    2. 1.2 ARBETSMILJÖ
      1. 1.2.1 Bioaerosoler
      2. 1.2.2 Lukt
      3. 1.2.3 Lakvatten
      4. 1.2.4 Emissioner
      5. 1.2.5 Buller
      6. 1.2.6 Fördelar
      7. 1.2.7 Arbetsmiljö
      8. 1.2.8 Optimering
      9. 1.2.9 Kritiska moment
      10. 1.2.10 Utbildning
      11. 1.2.11 Processoptimering
    3. 1.3 MILJÖPÅVERKAN
      1. 1.3.1 Baggar och slang
      2. 1.3.2 Maskinell utrustning
Bioaerosoler uppkommer ofta vid sönderdelning, vändning och siktning av för torrt material. Ingen direkt koppling till kompostering i bag förutom vid uttorkning beroende på för lång process eller överdrivna gångtider för fläktar alltså uttorkning

Lukt

Lukt är oftast förorsakad av syrefattiga miljöer under mottagning eller undermålig processteknik (höga vattenhalter och lite struktur)

Lakvatten

Lakvatten - Material som komposteras i bag är ej utsatt för nederbörd. Lakvatten kan däremot bildas inne baggen som resultat av hög ursprunglig vattenhalt, kondens eller undermålig ventilation (processen bildar vatten som måste bortföras). Detta samlas i botten på baggen i mer eller mindre grad. Finns hål i baggen rinner lakvattnet ut

Emissioner

Metan, ammoniak och VOC har oftast bara ett ursprung, undermålig processteknik

Buller

Buller - Fyllning av bag tar en halv dag. Buller från bagmaskinen uppgår tidvis till 72dB och är försumbart

Fördelar

Fördelen med kompostering i bag är att den sker utomhus och eventuella olägenheter i form av emissioner, lukt och damm snabbt spädes i omgivande luft.

Arbetsmiljö

Arbetsmiljö för operatörer kan och borde omformuleras till arbetsmiljö för mikroorganismer i processen .

Optimering

Att optimera denna miljö är det effektivaste sättet att uppnå god arbetsmiljö


Kritiska moment

De kritiska momenten i all kompostering är hantering vid mottagning, sönderdelning, blandning, övergång till ny fas (aktiv kompostering - efterkompostering - mognad), vändning och siktning. Kan anaeroba tillstånd och uttorkning undvikas har primära förutsättningar för god arbetsmiljö skapats

Utbildning

En väl utbildad operatör i komposteringens grunder är av utomordentlig betydelse. Grundläggande kunskap om begrepp som mikroorganismer, syrehalt, vattenhalt, C/N, struktur, FAS, blandningsförhållanden etc kan ej nog poängteras

Processoptimering

Under en väl genomförd komposteringsprocess minimeras olägenheterna för omgivningen och det bildas endast vatten, koldioxid och värme samt en stabiliserad, ej fytotoxisk slutprodukt (kompost)






MILJÖPÅVERKAN

Bag kompostering definieras som ”täckt eller sluten process”.

Tillgänglighet för vektorer är begränsad och därmed också risk för smittspridning. Även luktolägenheter kan genom inneslutningen hållas på en acceptabel nivå
I övrigt se ”Arbetsmiljö”

Vid behov kan vi erbjuda kolfilterrening av utgående luft från baggar med positiv ventilation, se bild ovan

Baggar och slang

”Kvalite eller tjocklek” på baggar och slangar är kontraproduktivt då dessa ej kommer att återvinnas

Användningstid är normalt 1-3 månader. Ju tjockare plast desto mer att förbränna eller deponera och följaktligen större miljöbelastning och definitivt större resursförbrukning vid tillverkning

180-200 microns (0,18-0,2mm) är vedertagen plasttjocklek på baggar för kompostering

Vi kan efter kundens önskemål erbjuda baggar med plasttjocklek 180-240 microns

Maskinell utrustning

Ljudnivå 72dB under inmatning. Automatisk återgång till tomgång hos motor vid obelastad maskin


© 2010 CLAESTECH AB. All Rights Reserved

CLAESTECH AB
Box 107
76223 Rimbo
Sweden  
Phone: +46 (0) 175 67014
Cell: +46 (0) 708 670 100
www.claestech.com
info@claestech.com